"Forbjuder Yahweh i katolska församlingar"

”Påve Benedict forjuder att katoliker använder ordet Yahweh som namn på Gud både i sånger och i tal.”

Detta stod att läsa i den norska kristna tidningen DagenMagazinets nätutgåva häromdagen, och jag trodde först inte mina ögon. Ska Guds heliga namn förbjudas? Texten här under är författad av en god vän av mig, så jag kan tyvärr inte ta äran för mycket, förutom några timmars översättning då…

/Andy

Ett kort, men kraftigt citat innan vi fortsätter.
Innan jag fortsätter tala om Guds egentliga namn, kan det vara på sin plats att citera en gammal Kinamissionär. Citatet är från John W. Davis, missionär i Kina under 1800- talet.

”Om den Helige Ande säger Jehova på ett givet ställe i den hebreeiska texten, varför säger då inte översättaren Jehova på engelska eller kinesiska? Vilken rätt har han att säga: ”Här vill jag använda Jehova, och där vill jag använda ett annat ord i stället för…?” Om någon påstår att det finns fall där det är felaktigt att använda Jehova, så låt honom begrunda det; bevisbördan vilar på honom. Han kommer få problem med uppgiften, för han måste besvara denna enkla fråga: Om det är felaktigt att använda Jehova i översättningen, varför har då den inspirerade skribenten då använt det i originalet? ”

(The Chinese Recorder and Missionary Journal, årgång VII, Shanghai, 1876.)

En liten resa fram i tid.
Låt oss nu göra en liten resa i tiden , närmare bestämt nästan100 år framåt. Det har precis utkommit en ny svensk översättning av Bibeln, och du har länge väntat på just denna översättningen. Din eldgamla Bibel 2000 är så trasig efter ihärdiga bibelstudier och är nästan helt oanvändbar. Äntligen har dagen kommit då du ska köpa en ny Bibel.

Vägen hem från kyrkans bokhandel verkade längre än vanligt, men nu är du är du omsider hemma. Du sätter dig i fotöljen och tar upp din nya Bibel från förpackningen. Den stora svarta boken med guldkanter och inbunden i skinn luktar helt fantastiskt och verkar mer exklusiv än någon annan upplaga. Med hög puls och med ett bultande hjärta slår du upp Matteusevangeliet och läser från kapitel 1 vers 1 – ”Stamtavla för Mästaren Messias, Davids son, Abrahams son”. Du går vidare till historien om den blinde Bartolomeus i Markus 10 vers 47. Här läser du: ”Då han hörde att det var medlaren från Nasareth började han ropa: Herde och lärare, du Davids son, förbarma dig över mig!” Lite förundrad slår du upp Romarbrevet 10:9 och läser nu nästan i chocktillstånd – ”Om du därför med din mun bekänner att Medlaren är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst….”

Vart har namnet Jesus tagit vägen i Bibel 2100?
Snabbt och mycket frustrerad slår du upp Efesierbrevet 1:1-2 och läser till din stora förskräckelse – ”Från Paulus, genom Guds vilja Herren Messias apostel, till de heliga som bor i Efesus och som tror på Kristus Herden. Nåd vare med er och frid från Gud, vår Fader, och Herren Messias Kristus.” I frustration utropar du: ”-Vart i hela fridens namn har namnet Jesus tagit vägen?”

Ordförklaringarna bakerst i Bibel 2100 ger oss svaret.
Ordförklaringarna bakers i din nya bibel förklarar vad som hänt. Där står följande att läsa under rubriken ”Jesus”:

”När du i de tidigare översättningarna har kunnat läsa namnet ”Jesus” har vi i denna översättningen valt att ersätta detta heliga namn med olika titlar. Senare forskning har visat oss att man inte med säkerhet vet hur man ska uttala detta heliga och mycket viktiga namn. I och med att Guds Enfödda Sons namn är det mest heliga och upphöjda namnet i frälsningshistorien har vi av respekt och helig fruktan för Gud valt att ersätta detta heliga namn med titlar som ”Herren”, ”Herden”, ”Mästaren”, Läraren” osv. Detta är i och för sig inte fel då Jesus Kristus är det dessa titlarna tillsäger . Vi har alltså i denna översättningen valt att ersätta alla de 816 gångerna NT använder namnet Jesus med andra passande titlar.”

Detta får inte hända.
”Detta får inte hända”, tänker du kanske. Nej, måtte ingen person på denna jord hitta på något så okristligt och så teologiskt inkorrekt att de tar bort det enda namnet som frälser. Det hade ju varit en katastrof! Tänk dig att efter 200-300 år hade ingen påkallat namnet Jesus längre. Kanske ingen hade bett i Jesu namn, kastat ut demoner i Jesu namn, proklamerat namnet Jesus eller lovsjungit detta härliga namn. I ställer för namnet Jesus hade de då bett till ”Medlaren”, lovsjungit ”Herden” och ”Läraren”. De hade tillbett ”Mästaren”, och troligen hade de blivit så vana med dessa titlar att de hade blivit upprörda om du sa till dem att den Levande Gudens Son inte heter det alla dessa titlar kallar honom, men att han bar det underbara namnet JESUS.

Ännu värre hade det nog blivit om du sa att namnet Jesus faktiskt står i den kristna grekiska grundtexten, men på grund av att bibelöversättarna medvetet översatt fel har vi idag nästan glömt vår frälsares egentliga namn. Om du då fortsatte säga att det nu var dags att sluta att bara påkalla Honom vid alla Hans titlar och i stället påkalla och lovprisa detta underbara frälsarnamnet så som Bibeln säger att vi ska göra, så att vi på djupet kan lära känna kraften, auktoriteten, och personen som heter Jesus och inte bara alla Hans titlar. Då är frågan om inte Jesu ord i Mark 13:13 hade uppfyllts genom dig när Han säger ”Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull…”

Katastrofen har redan inträffat – Guds namn har tagits bort i texten.
”Tack Gud för att detta inte har hänt”, tänker du säkert. Men jag ska berätta något för dig. Det du inte tror kommer hända med Jesu namn har redan inträffat med Hans Fars namn! I GT och NT har nämligen Jesu Kristi Gud och Fader (Joh 20:17 & 2 Kor 11:31) uppenbarat sitt egennamn, som är JHVH, hela 6973 gånger! Samtliga gånger har bibelöversättarna valt att ersätta det namn den Helige Ande instruerade bibelns författare att skriva. I ställer för Guds egentliga namn har man ersatt det med titlar som ”HERREN”, ”HERREN HERREN” eller ”Herren Israels Gud”. Det namn vår Gud sa att han hette, och som han skulle kallas och minnas vid från släkte till släkte i all evighet, (2 Mos 3:15 & Hosea 12:6) har helt enkelt tagits bort från Guds inspirerade Ord och felaktigt ersatts med olika titlar. Översättarna har inte gjort detta med några andra namn i Bibeln. Samtliga namn blir transkriberade från hebreeiska eller grekiska till vårt svenska språk.

JEHOSUAH blir Josua, BINJAMIN blir Benjamin, JECHETZEKEL blir Hesekiel, CHAVAH blir Eva, PETROS blir Petrus och IESOUS blir Jesus. Alla namn i Bibeln översätts forutom Guds eget personliga namn! Detta namnet tas bort, trots att den Helige Ande har inspirerat författarna till att skriva JHVH i originaltexten hela 6973 gånger, och ersätts med olika titlar! Översättarna har helt enkelt inte översatt Bibeln, men regelrätt förändrat den!

Står bibelöversättarna över den Helige Andes vilja?
Med vilken rätt har en bibelöversättare lov att ta bort det den Helige Ande har insatt? Med vilken myndighet har en bibelöversättare lov att ta bort Guds eget namn? Med vilken auktoritet kan en bibelöversättare ta bort ett egennamn som omnämns hela 6973 gånger, när Gud själv säger att detta namn är det namn han ska kallas vid från släkt till släkt (2 Mos 3:15) När ändrade den Helige Ande åsikt och ångrade att han hade skrivit JHVH i grundtexten? Har översättarna ramlat i det dike Paulus nämner i 2 Kor 2:17? ”Vi är inte som de flesta, som för egen vinning förfalskar Guds ord.”

Satans plan?
Vill Satan få oss bort från Guds namn, eller spelar detta med Guds namn ingen roll? Nästan ingen påkallar, lovprisar, nämner eller uttalar Guds namn längre. Profeten Jesajas ord har uppfyllts i vår tid när han säger i Jes 64:7 ”Det finns ingen som åkallar ditt namn, ingen som vaknar upp för att hålla sig till dig.” Vår Guds namn har ersatts med titlar, och de som påstår att Guds namn åter borde användas, eller om man påpekar att översättarna medvetet gjort fel och helt enkelt förfalskat Guds namn, stämplas ofta som sekteristik eller som vilseledda. Jeremias ord i Jer 23:27 är ytterst relevant och dagsaktuell: ”De tänker att de genom sina drömmar, som de berättar för varandra, skall få mitt folk att glömma mitt namn…” Detta är i så fall uppror mot Gud och en förfalskning av Guds Ord. Det är inte sanningsenligt och gudfruktigt. Detta har ingenting med kärleken till Sanningen att göra!

Gud ivrar för sitt namn även om du kanske inte gör det!
Glömmer vi det Gud själv säger i Hesekiel 39:25 ”Så säger Herren Gud (Adonai Jehova i grundtexten): Nu skall jag vända Jakobs öde och visa barmhärtighet mot Israels folk, ty jag brinner av lidelse för mitt heliga namn.” Och i psalm 138:2 säger: ”Jag vill tillbe, vänd mot ditt heliga tempel, och prisa ditt namn för din nåd och din sanning, ty du har gjort ditt ord stort, utöver allt vad ditt namn hade sagt oss.” Ords. 30:4 frågar oss:
”Vem har stigit upp till himlen och kommit ner igen?
Vem har samlat vinden i sina händer?
Vem har knutit in vattnet i ett kläde?
Vem har fastställt jordens alla gränser?
Vad heter han, och vad heter hans son – du vet det ju?”

Med en helig bävan och en innerlig bön till Gud vår Far, ber vi att vår generation ska veta svaret på Salomos fråga, för vi önskar stå på Bibelns tydliga ord om att Gud har ett egennamn. Guds namn består ju till evig tid (Ps. 72:17) och det vore direkt felaktigt av oss att inte peka på detta namn när Bibeln säger att vi ska göra det! Måtte vi alla säga som psalmisten i Ps. 34:4 ”Lova med mig HERREN (Jehova), låt oss tillsammans upphöja hans namn!, och som 5 Mos 32:3 säger: ”Ty Herrens (Jehovas) namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud.”

Några rannsakande frågor.
Hur ställer du dig till det faktum att Guds namn inte längre är skrivet i våra biblar? Hur ställer du dig till det faktum att bibelöversättare tagit bort något från den hebreiska grundtexten som den Helige Ande insatt och istället lagt till något annat? Om du inte reagerar, hur skulle du reagera om namnet Jesus togs bort och ersattes? Du vill väl inte att namnet Jesus ersätts med olika titlar i våra biblar, gör du?

Varför reagerar du då inte på att namnet till Jesu Kristi Far och Gud tagits bort? Du borde ju reagera på samma sätt som när vi föreslog att namnet Jesus skulle tas bort, eller hur? Religiositet och människors traditioner lägger en slöja över människor så att de inte ser tydligt (2 Kor 4:4). Vi tror att det är på samma sätt i frågan om Guds namn.

Är titlar obibliskt?
Det är inte obibliskt med titlar. Jesu Kristi Gud och Far har också, förutom sitt namn Jehova, olika titlar. I 1 Mos 18:31 kallas han ”Herren”, i 1 Mos 1:1 kallas Han ”Gud”. Att kalla Jesu Kristi Gud och Far med olika titlar är alltså inte obibliskt, långt ifrån. Men att bara kalla Honom med titlar och inte alls använda Hans namn är däremot obibliskt. Bibeln säger ju i bl.a 2 Mos 3:15 – ”Och Gud sade ytterligare till Mose: ”Så skall du säga till Israels barn: HERREN (Jehova), era fäders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud, har sänt mig till er. . Detta skall vara mitt namn för evigt och så skall man kalla mig från släkte till släkte.” Hosea 12:6 säger: ”Herren (Jehova), härskarornas Gud, Herren (Jehova) är hans namn.”

Några bibelord.
”Jag vill upphöja dig, min Gud, du konung, och lova ditt namn alltid och för evigt. Jag vill dagligen lova dig och prisa ditt namn alltid och för evigt.”
(Psalm 145:1-2)

”På den dagen skall ni säga: ”Tacka HERREN (JHVH), åkalla hans namn, gör hans gärningar kända bland folken. Förkunna att hans namn är upphöjt.”
(Jes 12:4 )

”Vad har jag nu här, säger HERREN (JHVH), då man har fört bort mitt folk utan skäl? Dess tyranner skränar, säger HERREN (JHVH), och mitt namn blir ständigt hånat, varje dag. Därför skall mitt folk lära känna mitt namn…”
(Jes. 52:5-6)

”Skriften säger ju till farao: Just därför lät jag dig träda fram, att jag på dig skulle visa min makt och att mitt namn skulle förkunnas över hela jorden.”
(Rom 9:17)

”Jag har uppenbarat ditt namn för de människor som du har tagit ut ur världen och gett mig. De var dina, och du gav dem åt mig, och de har hållit fast vid ditt ord.” (Joh 17:6 )

”Jag har gjort ditt namn känt för dem, och jag skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem och jag i dem.”
(Joh 17:26 )

”Ty HERRENS (JHVH) namn skall jag förkunna, ge ära åt vår store Gud.”
(5 Mos 32:3)

Frågan om Guds namn är dagsaktuellt.
Förutom att det är bibliskt att uttala, upphöja, förkunna och kalla Jesus Kristi Gud och Far med Hans rätta namn, JHVH, är det också viktigt för oss att veta att Guds egennamn är viktigt i vår relation med Gud själv. ”Aldrig i livet” tänker du kanske. ”Jag känner till massor av gudsmän och gudskvinnor som har gjort enormt mycket för Gud utan att använda Hans namn i sin personliga relation med Honom.” Du har helt rätt! Vi säger inte att de som inte använder Hans namn i sin personliga relation inte är frälsta eller att de inte kan användas starkt av Gud. Inte alls!

Det vi däremot vill fråga dig om är detta: Vad hade du sagt om du mötte en person som hävdade att han/hon var frälst, född på nytt och levde ett starkt liv med Gud i sin lönkammare men samtidigt vägrade använda namnet Jesus i sin relation men Honom? Vad hade du sagt till denna person om han/hon berättade att han levde med Guds Son och tillbad Guds Son, men att han/hon aldrig i sitt liv önskade använda namnet Jesus, prisa namnet Jesus, förkunna namnet Jesus eller påkalla namnet Jesus? Vad hade du sagt till denna person? Hade det varit näst intill otänkbart att man kan ha ett djupt förhållande till Jesus från Nasaret utan att utala namnet Jesus?

Otänkbart att ta bort namnet Jesus.
Ser du hur viktigt detta underbara namnet Jesus är? Ser du hur viktigt och centralt detta namn är för din relation med Honom? Ser du att du i din dagliga relation med Honom nämner namnet Jesus åtskilliga gånger, och ser du hur otänkbart det vore om du inte hade velat uttala Hans namn när du ber, sjunger eller vittnar för andra människor.

Det borde vara otänkbart att ta bort Guds namn också!

Lika irrationelt är det att inte använda vår Guds namn i vår relation med Honom. Lika felaktigt är det att tillhöra honom utan att vilja nämna, lovprisa, förkunna eller uttala Hans namn. Hur kan man tycka att det är förkastligt att en efterföljare av Jesus inte vill nämna Jesu namn och samtidigt mena att man inte behöver nämna Guds namn i sin relation med Honom? Om man tycker det är ok är det enligt vår mening ett hundra procent inkonsekvent teologi! Det är också vår mening ett bevis på oärlighet och en ovilja att undersöka vad som är sant och rätt i denna fråga.

Låt oss fortsätta kalla Gud vår Far, vår Herre, Herren, Gud den allsmäktige etc, men låt oss för allt i världen inte glömma att Han hela 6973 gånger kallar sig själv för Jehova. Att stå upp för denna sanning kan omöjligt vara sekteristiskt eller villfarelse, snarare tvärtom.

M.A Theol. studerande Ulf Heines

Annonser

60 kommentarer på “"Forbjuder Yahweh i katolska församlingar"

  1. Egil,
    Tack för ditt stora engagemang.
    Det verkar som om man kan skriva en hel bok om dessa fyra bokstäver, och ändå inte vara helt säker utan man tvingas till slut gå efter ”känslor” och välja ett synsätt.
    Du har intressanta och rimliga åsikter.

    För mig känns ordet ”Jehova” lite för belastat för att jag ska vilja använda det. Jag kopplar ihop det lite för mycket med Jehovas Vittnens ersättningsteologi och lite annat jag känner mig obekväm i.

    När det gäller vår Messias så har jag de senaste åren gått över till ”Yeshua”. Inte för att jag vet att det ÄR korrekt, utan att jag vet att det är MER KORREKT än ”Jesus”.
    I början kändes det obekvämt och krystat (efter 35 år av Jesus). Nu känns det naturligt och starkt.

    Är detta rätt eller fel? Jag VET inte, men mina känslor måste ju bestämma sig för något! (tills jag har studerat mer och en annan sanning har uppenbarats för mig)

    //Kärlek

  2. funkypelle

    Snart har MFS belastat det underbara namnet ”Yeshua” på samma sätt som Jehovas vittnen belastat ”Jehova”. Det är synd. (synd som i tråkigt)

    Annars tycker jag ”Yeshua” är fantastiskt vackert….

    mvh
    D

  3. Kjære FunkyPelle,

    Det at du bruker en annen form av navnet Jesus i din tilbedelse (Yeshua), selv om du vet at dette kanskje ikke er 100% rett uttalt, bør legge grunnlaget for at du også kan uttale Jehova, selvom du vet at kanskje også dette ikke er en 100%lig rett uttale.

    Det viktige er at vi bruker både Jesu og Guds navn om enn i et språk-kulturelt lys!

    Apg.2:21

  4. Jag har nu följt samtalet i den här tråden från sidolinjen och är förundrad över en del saker. En del säger att Guds namn är så heligt att man i respekt för det heliga därför inte ska använda hans namn. Andra anser att den vanligaste svenska versionen är så belastat för att Jehovas Vittnen använder just detta.

    Till dessa två vill jag säga följande, och jag börjar med nr. 2. Om Jehovas Vittnen har upptäckt sanningar i Skriften bör vi inte vara så fördomsfulla eller rädda för att ta del av dessa. Dock under förutsättning att det verkligen är enligt Skriften.

    Det första, som handlade om att Guds namn är så heligt att vi därför inte kan/bör använda det, känns lite som nonsens helt enkelt. Om Gud är vår Far som önskar en intim relation med oss hjärta till hjärta, tror ni då att Han vill att vi talar med Honom genom att kalla honom för allt annat än Hans underbara namn? Om detta skulle vara verkligheten idag så var det inte nödvändigt att förlåten rämnade i templet och vägen till tronen öppnades, för det är ju alldeles för heligt för oss vanliga människor att komma inför det allra heligaste…?

    Jag är gift sedan 15 år tillbaka. När jag är tillsammans med min hustru kallar jag henne vid namn, inte för ”hustrun, kvinnan, damen” etc. Jag säger hennes namn för det är så jag talar med henne. Varför gör vi inte det när vi talar med vår Far i himlen? Jag gör inte detta själv ännu, men frågan som ställs i artikeln är en mycket viktig frågeställning som kristenheten borde reflektera ordentligt över. Varför har Guds namn raderats från Skriften? Liknelsen vid att Jesu namn raderas i framtidens Biblar är en tankeväckare tycker jag.

    Bless!

  5. Hmmm… jag är lite förvånat att inte någon av messianerna yttrat sig över den här saken. Kom igen nu, meesianer. Vi efterlyser era tankar kring det här.

    Ärligt sagt blev jag lite ställd när jag läste det här. Håller så här långt fullständigt med om det Andy skrev precis ovanför.

  6. Andy,
    Bara en kort tanke.

    Använde Jesus själv Gudsnamnet, eller uppmanade Han oss att använda det?

    De ord som han använde oftast för att beskriva Gud var ‘Fader’. Se bland annat i bönen ‘Fader vår’ som kom på en direkt förfrågan om hur vi skall be.

    Allt gott!

  7. Tuve:
    Bra tanke, för det är sådana som gör att samtalet lever och blir intressant! Personligen tror jag att Jesus sade Guds namn, alltså att han uttalade namnet JHVH. Fader vår säger ju också att det är just Fadens namn vi ska helga/ära, inte Hans olika titlar.

    Jag vill ställa en motfråga till dig. Om Guds namn tagits bort så mycket som författaren skriver i artikeln, tror du att Gud bryr sig om det eller att det är likgiltigt? Psalm 9:3 säger ”Jag vill vara glad och jubla i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.”

    2 Mos 20:7 är ett av buden om att Guds namn inte ska missbrukas. Tror du vi missbrukar det genom att vägra använda Hans namn? Personligen tror jag det. Jag lägger ut en bild av grundtexten från 2 Mos 20:7 så att alla kan se att det är Jehova som är Guds namn, inte ”Herren, Herren Herren” etc. Slutligen citerar jag kinamissionären som skrev om detta för över 100 år sedan:

    ”Om det är felaktigt att använda Jehova i översättningen, varför har då den inspirerade skribenten då använt det i originalet? ”

  8. Jag kan tänka mig ett svar i enlighet med Rom.14:1 ff.
    Ihop med Judar kan man undvika att uttala namnet (det lär nog vara grunden till RKK:s uppfattning också anar jag) fast för egen del ser jag inte att jag inte skulle kunna få använda guds namn. Visst ska vi inte missbruka guds namn men det känns på ett sätt så självklart att det känns svårt att tro att någon kan komma på tanken att alls inte avända namnet.

  9. Det kan kanske vara intressant att veta att Guds namn, i form av tetragramatonet, JHVH, har hittats i icke-religiösa texter som man funnit på lerskärvor. Det torde visa att namnet varit i allmänt omlopp och inte bara brukats inom den religiösa hierakin. De som skrev det borde ha vetat hur det skulle uttalas.

Kommentarer inaktiverade.